Vad innebär
EUs krav på hållbarhetsrapportering, CSRD och ESRS?
Sedan den 1 juli 2024 är det lag på att följa EUs direktiv
för hållbarhetsrapportering, CSRD (Corporate Sustainability Reporting
Directive). CSRD ska säkerställa att företag rapporterar effekten av
verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. I det nya EU-direktivet ingår
även en ny rapporteringsstandard, ESRS.
CSRD berättar vilken hållbarhetsinformation företaget ska redovisa och ESRS beskriver hur den ska redovisas. Uppsala:2030s event anknyter alltid till ett av ESRS standards.
Hållbarhet innebär också nya affärsmöjligheter
Genom att förstå både CSRD och ESRS kan du som driver eller är medarbetare på företag
och organisationer skapa nya affärsmöjligheter och konkurrensfördelar.
Hållbarhetsrapportering ger kollpå risker och
möjligheter för företagets framtida arbete och strategiska beslut. Är du en
del av större bolags värdekedja som t.ex leverantör, är det särskilt viktigt
att kunna möta de nya kraven.
CSRD – Direktiv för hållbarhetsrapportering Hållbarhetsrapporten ska innehålla information som gör det lätt för t.ex
investerare att förstå hur hållbart ett företag är jämfört med andra företag.
Rapporten ska innehålla information om företagets
miljö, sociala förhållanden, personal, bolagsstyrning, respekt för mänskliga
rättigheter och motverkande av korruption och mutor och hur det påverkar
företagets ekonomi och utveckling.
Dessutom innebär lagändringen att man även ska följa EUs
direktiv om en jämnn könsfördelning i börsnoterade företagsstyrelser.
Detta påverkar även ej börsnoterade företag, eftersom
hållbarhetsrapporteringen innefattar både kunder och leverantörer till de
stora företagen.
ESRS – Standard för hur du rapporterar ESRS är en förkortning av European Sustainability Reporting Standards. ESRS
hjälper dig hållbarhetsrapportera på rätt sätt för att lättare kunna jämföra
hur hållbara företag är inom olika områden. Uppsala:2030s event anknyter alltid
till ett av ESRS standards.
Tolv olika standarder
Inom EUs rapporteringsstandard finns tolv olika områden. Två av dessa är
övergripande standarder och tio av dem är tematiska standarder.
De tematiska standarderna är indelat i tre övergripande
kategorier: 1.Miljöfrågor: Klimatförändringar,
föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem samt
cirkulär ekonomi.
2. Sociala frågor: den egna arbetskraften,
arbetstagare i värdekedjan, påverkade samhällen, samt konsumenter och
slutanvändare
3. Företagsstyrning: ansvarsfullt företagande
Dubbel väsentlighetsanalys Ett begrepp som man ofta hör är dubbel väsentlighetsanalys. Med väsentlighetsanalys identifieras vilka hållbarhetsfrågor ett företag påverkar och påverkas av – och som
företaget därmed ska rapportera på.
Med dubbel väsentlighet menar man hur företaget påverkar två
olika typer av intressenter: 1. Påverkansväsentlighet – individer eller grupper som kan bli påverkade av
företagets verksamhet, direkt eller indirekt. Dvs kunder, leverantörer, medarbetare,
allmänheten och miljön.
2. Finansiell väsentlighet – Detta kan vara investerare,
banker, försäkringsbolag, affärspartners etc som lätt ska kunna tyda hållbarhetsrapporten
och bedöma risker.
