Ny modell förebygger psykisk ohälsa
– När mening och förundran stärker vårt välmående
Existentiell hälsa kliver in i strålkastarljuset för att
stärka välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och självmord. Forskaren
Cecilia Melder är en av dem som visat hur existentiell hälsa hänger ihop med
psykiskt välbefinnande, vilket hon föreläste om på Uppsala:2030s event Psykisk
hälsa, lönsamma företag och trygga samhällen i september 2025 på IFU Arena
i Uppsala.
Sverige har länge tvekat inför det som
Världshälsoorganisationen (WHO) envist lyft: existentiell hälsa är avgörande
för den psykiska hälsan. Motviljan har handlat om att begreppet rymmer
andlighet och tro i ett sekulärt land. Nu har dörren öppnats. Regeringen har
gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att arbeta med existentiell hälsa i hela
landet.
Från kugghjul till förmåga att blomstra
Melder kontrasterar en äldre syn på människor och företag som kuggar i ett
maskineri med dagens behov av något mer. Justeringar av den gamla marknadsmixen
med ”pris, produkt, plats och promotion” räcker inte när varken människor eller
verksamheter är kuggar som ska haka i varandra. I dag måste individer, företag,
samhällen och länder få möjlighet att blomstra – att utveckla sin fulla
potential.
I det sammanhanget lyfter hon fyra nya P:n som präglar
samtalet internationellt: Poverty, Planet, Peace och Prosperity. Att stoppa
fattigdom, värna planeten, skapa fred och möjliggöra välstånd hänger ihop med
att människor kan växa. Vägen dit går genom god hälsa och välbefinnande, där
existentiell hälsa är en nyckel som ofta har glömts bort.
Medarbetarskap på riktigt
Utgångspunkten är enkel och bred: vi är alla medarbetare, i familjen, i
arbetslaget, i kompisgänget och i samhället. Då behövs ”medarbetarvård” som tar
hela människan på allvar. Det betyder inte att alltid vara stark och glad.
Också svärta, oro, ångest och sorg ingår i livet och kan bli resurser när de
tas om hand på rätt sätt. Lyckas vi med det har vi större chans att få
familjer, arbetsplatser och samhällen att blomstra – och därmed nå fler mål än
enbart hälsa.
Maslow och grunden under trappan
Många känner till Abraham Maslows behovstrappa. Melder beskriver honom som
missförstådd. Trappan kan inte sväva fritt; den måste stå på något. För Maslow
handlar fundamentet om grundläggande värden: mening, hopp och det som gör att
vi inte bara överlever, utan lever. Utan den grunden blir det svårt att
prioritera, stödja familjen, driva företag och göra val som håller över tid.
Vad menas med existentiell hälsa?
Här skaver det ofta i svensk kontext, säger Melder. Ordet ”andlig” väcker
associationer till spöken eller kyrkogång, medan det internationella
”spiritual” kan syfta på stämningen i fotboll, natur eller hälsa. Därför
används i Sverige paraplybegreppet existentiell hälsa.
Begreppet kan rymma religiös tro, andliga uttryck, sekulära
filosofier eller politisk övertygelse. Det avgörande i Melders framställning är
inte vilken grund man har, utan vad den gör: om den stärker människor och deras
mående. Arbetet är en gemensam angelägenhet i den nationella strategin för
psykisk hälsa och suicidprevention, Det Handlar om Livet (DHL), där
existentiell hälsa uttryckligen finns med i flera delmål.
Åtta aspekter som hänger ihop med hälsa
För att komma vidare bortom definitionsfrågan har Melder arbetat
funktionellt: vad bidrar existentiell hälsa med? I en pilotundersökning i 18
länder, genom intervjuer och enkäter, identifierades åtta aspekter som på
generell nivå har statistiskt samband med hur människor skattar sin hälsa:
Meningen
med eller i livet
Hopp
inför framtiden
Frid
och inre harmoni
Helhet
och integration – att tanke, känsla och handling går ihop
Personlig
tro (religiös eller sekulär)
Existentiell/andlig
styrka – att ingå i en grupp som ger kraft
Existentiell/andlig
kontakt
Förundran
– ögonblicken som väcker ett ”wow”
Förundran illustrerar hon med ett vardagligt barns
ögonblick: en röd cykelreflex som plötsligt glittrar och öppnar blicken för
skönhet. Den sortens erfarenheter kan ge bränsle åt känslan av att blomstra.
Från insikt till praktik: aktiv livshjälp
Utifrån de åtta aspekterna har Melder utvecklat en modell för att stärka
existentiell hälsa i syfte att stärka hälsa i vid bemärkelse. Modellen kallas
aktiv livshjälp och rymmer både hälsofrämjande insatser (promotion) och
förebyggande arbete mot ohälsa (prevention).
Den hälsofrämjande delen har lett fram till samtalskort.
Grundtanken är att om aspekterna går att mäta, går de också att stärka. Arbetet
sker inte genom uppmaningar i stil med ”nu ska du känna hopp”, utan genom att
närma sig varje aspekt via tanke, känsla och handling.
Suicidprevention: lovande pilot
Den förebyggande delen riktar sig mot allvarlig ohälsa. I en liten
metodutvecklande pilotstudie, genomförd tillsammans med överläkare inom
suicidologi, rekryterades personer direkt från vårdavdelning efter mycket
allvarliga suicidförsök. Samtliga överlevde studieperioden och gick sammantaget
från 25 procent i tjänst till 125 procent. Ambitionen är att vidareutveckla
metoden inom ramen för den nationella strategin Det Handlar om Livet.
Så fungerar samtalskorten
Kortleken speglar de åtta aspekterna, där varje aspekt har fyra kort: ett
startkort och tre kort för tanke, känsla och handling. Arbetet görs i små
grupper. Man börjar med startkortet för att säkerställa att alla förstår
innehållet, och går sedan vidare:
Tanke:
exempelvis ”När känner du förundran i vardagen? Om du tänker tillbaka, vad
har väckt din förundran?” Här ”provtänker” deltagarna utan krav på att
försvara sina ord.
Känsla:
”Hur och var känns det i kroppen när du förundras?”
Handling:
”Vad kan du göra för att få möjlighet att uppleva förundran? Vad behövs
för att du ska kunna uppleva förundran?”
Upplägget handlar om att dela, inte debattera. Det finns
inget rätt eller fel. Efter rundorna kan gruppen kort lyfta vad som fastnade.
Varför detta angår alla
Melders budskap cirklar tillbaka till medarbetarskapet: människor är inte
kuggar. De är bärare av resurser som blir till kraft när mening, hopp, frid,
helhet, tro, tillhörighet och förundran får plats. När den existentiella
dimensionen stärks kan det bidra till psykiskt välbefinnande, till vardagens
relationer och till arbetslagens uthållighet. I förlängningen kan det också
vara en pusselbit i att förebygga psykisk ohälsa och självmord.
Sveriges uppdrag är nu formulerat. Strategin är gemensam.
Existentiell hälsa är inte ett tillägg vid sidan av, utan en del av helheten.
När den får plats ökar möjligheterna att människor – och därmed familjer,
arbetsplatser och samhällen – faktiskt blomstrar.
Fakta: Vad är existentiell hälsa?
• Ett paraplybegrepp för det som ger livet riktning,
sammanhang och värde
• Rymmer både religiösa, andliga och sekulära livsgrunder
• Nämns i nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention (DHL)
• Handlar om att livet känns meningsfullt och värt att leva
Text och bild: Mia Ulin, Uppsala:2030
