Psykisk
ohälsa – en miljardfråga för svenskt näringsliv
Hälsoekonomisk forskning visar hur arbetsmiljö och ledarskap påverkar både hälsa och lönsamhet.
Psykisk ohälsa är den sjukdomsgrupp som kostar det svenska
samhället mest. Det framgick när Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid
Uppsala universitet, föreläste på IFU Arena i Uppsala i september 2025, på
eventet Psykisk hälsa, lönsamma företag och trygga samhällen, arrangerat
av Uppsala:2030.
Enligt de beräkningar som presenterades uppgick kostnaderna
år 2023 till 192 miljarder kronor, motsvarande 3 procent av Sveriges BNP.
Produktionsbortfall står för den största kostnaden
Den största delen av kostnaden handlar inte om behandling, utan om produktionsbortfall.
Kort- och långvarig sjukskrivning står för huvuddelen av utgifterna.
För arbetsgivare innebär detta stora kostnader. En
långtidssjukskrivning på grund av psykisk ohälsa kan enligt forskningen kosta
omkring 350 000 kronor per fall, när lön, vikarier, HR-insatser och
rehabilitering räknas samman.
Chefer kan göra skillnad
En central slutsats från föreläsningen var att satsningar på psykisk hälsa inte
handlar om att skuldbelägga medarbetare, utan om att ge chefer och
organisationer möjlighet att ta ansvar för arbetsmiljö och struktur. När detta
görs systematiskt finns tydliga vinster – för både människor och verksamhetens
långsiktiga hållbarhet.
Från kostnad till investering
Föreläsningens huvudfokus låg på att flytta perspektivet från att hantera
konsekvenser till att förebygga psykisk ohälsa. Forskningen visar att det finns
evidens för att rätt insatser kan minska sjukfrånvaro och samtidigt ge
ekonomisk avkastning.
Internationella studier som presenterades visar att chefsutbildningar
där chefer lär sig att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa och hantera
samtal kan leda till tydligt minskad arbetsrelaterad sjukfrånvaro.
Svenska exempel visar samma mönster
Även svenska studier visar att strukturerade arbetssätt där arbetsplatsen
involveras i återgång till arbete ger goda resultat. I forskningsprojekt där
arbetsgivare och medarbetare arbetat tillsammans har en majoritet av
långtidssjukskrivna varit tillbaka i arbete efter sex till tolv månader.
Ett konkret exempel från Akademiska sjukhuset i Uppsala
visade att förändrade scheman, ökat medarbetarinflytande och gemensam
reflektion kring arbetsmiljön ledde till både lägre sjukfrånvaro och minskad
övertid jämfört med andra delar av verksamheten.
Text och bild: Mia Ulin, Uppsala:2030. mia@uppsala2030.com
Hållbarhetsnätverket Uppsala:2030 är en accelerator för
hållbar omställning och erbjuder samtalsarenor med kunskap, inspiration och
idéutveckling för ledare och medarbetare som vill ta ansvar för vår framtid.
Där får du kreativt lösa utmaningar tillsammans med andra, bygga relationer och
samarbeten.Hela Sverige kan delta i föreläsningar och samtal via Zoom 4
gånger per år.
