Hållbar mat i dagligvaruhandeln: Hur marknaden och politiken påverkar omställningen

I en föreläsning på Uppsala:2030 om hållbarhetsutmaningar inom dagligvaruhandeln delar Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, sina tankar kring de komplexa förutsättningarna för att förändra matkonsumtionen. Utmaningarna är många, från kunders beteende till politiska beslut som ofta står i vägen för hållbar utveckling.

Åsa Domeij var med och tog in Miljöpartiet i riksdagen 1988 och satt sammanlagt sju år som riksdagsledamot. Sedan 2008 är Åsa hållbarhetschef för koncernen Axfood, som har 13 000 årsanställda. Bland de kända varumärkena ingår Hemköp, Willys, Snabbgross och nu även Citygross. Hon blev av Aktuell Hållbarhet utsedd till Sveriges bästa hållbarhetschef 2022. Åsa föreläste på Uppsala:2030 under eventet Klimatsmart matoch ekosystemen i oktober 2024.

Svårt att förändra matvanorNär det kommer till hållbarhetsarbete inom dagligvaruhandeln är en av de största utmaningarna att förändra konsumenternas matvanor. Även de kunder som vill göra informerade och hållbara val står ofta inför svårigheter. I Sverige är det vanligt att kött, särskilt nötkött, dominerar på matbordet. Detta trots att det finns alternativ som skulle kunna vara mer klimatsmarta. Exempelvis har Axfood, ett av Sveriges största dagligvaruföretag, lanserat en produkt som heter "Nöt och grönt", en blandning av kött och grönsaker, som har blivit en succé.

– Svenskarna är väldigt köttfokuserade, särskilt här i Mälardalen, där nötfärs är väldigt populärt. Nöt och grönt är ett bra alternativ eftersom det erbjuder både hälsa och klimatnytta samtidigt som det är billigare än vanligt kött, berättar föreläsaren.

Men att förändra kundernas beteende är inte enkelt. Att få folk att byta ut traditionella produkter som hamburgare mot mer hållbara alternativ som linssoppa kan vara ett stort steg för många.

Professionella inköpare och privata kunder: En skillnad i utmaningar
För dagligvaruhandeln är det också stor skillnad på att arbeta med privata kunder och offentliga kunder, som kommuner och skolor. För offentlig sektor finns professionella inköpare som ofta är mer vana att ta hållbarhetsaspekter i beaktande.

– Det är lättare att påverka större offentliga inköp där man kan sätta ihop klimatsmarta måltider. Men när vi kommer till den privata marknaden är det svårare, särskilt när människor handlar för sina egna hushåll, säger Åsa Domeij.

Det finns dock framgångar på privata marknaden också, där vissa produkter säljer bra trots att de innebär ett hållbart alternativ.

Branschöverenskommelser och konkurrensneutralitetEn annan aspekt som tas upp är branschöverenskommelser. Axfood har lagt fram flera förslag om att sätta högre krav på produkters hållbarhet, för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar där alla aktörer måste följa samma regler.

– Om vi gemensamt ställer högre krav på hållbarhet kan vi säkerställa att ingen aktör släpper igenom produkter som inte lever upp till kraven, vilket i sin tur tvingar hela branschen att utvecklas. Men det är inte så enkelt. Det finns hinder, till exempel när det gäller konkurrenslagstiftning, säger föreläsaren.

Enligt denne skulle en gemensam branschöverenskommelse, där alla aktörer ställer samma krav på hållbarhet, kunna vara en nyckel till förändring, men där finns också tuff konkurrens och regler som gör det svårt att komma överens.

Politiska beslut som hindrar hållbar utvecklingEtt annat stort problem för dagligvaruhandeln är politiska beslut som inte alltid gynnar hållbar omställning. Föreläsaren lyfter fram hur fossil diesel fortfarande är billigare än biogas och andra mer hållbara alternativ, vilket gör att företag som Axfood tvingas ansöka om bidrag för att köpa hållbara lastbilar.

– Om fossila bränslen hade sitt rätta värde, skulle det bli lättare att ställa om till mer hållbara transporter. Vi skulle slippa den administrativa bördan med att ansöka om bidrag, vilket är både tidskrävande och dyrt, säger föreläsaren.

Det handlar inte bara om att förändra transporterna utan också om att ha en långsiktig politisk vilja för hållbar utveckling. Åsa Domeij menar att näringslivet vill ställa om, men det måste finnas ekonomiska förutsättningar för det.

Hopp om en framtid med gemensam viljaTrots de många hinder som finns idag, är Åsa Domeij hoppfull om framtiden. Hon ser att det finns en stor vilja i näringslivet att ställa om till mer hållbara lösningar, men att det krävs politiska åtgärder för att göra omställningen ekonomiskt möjlig.

– De senaste tio åren har vi sett en fantastisk förändring inom näringslivet där vilja att ställa om och ta ansvar för hållbarhet har ökat markant. Men politiken måste gå i takt med näringslivet för att skapa de bästa förutsättningarna, avslutar Åsa Domeij.

Det finns ett stort intresse från både företag och konsumenter att bidra till en mer hållbar framtid, men för att detta ska bli verklighet krävs både ett ändrat konsumentbeteende och politiska beslut som stödjer den hållbara omställningen.

Sammanfattning
I sin föreläsning belyser Åsa Domeij de stora utmaningarna och möjligheterna inom dagligvaruhandeln när det gäller hållbarhet. Trots att kunder ofta inte är beredda att göra de förändringar som krävs, finns det positiva exempel på framgångsrika hållbara produkter. Branschöverenskommelser och politiska beslut kan skapa de rätta förutsättningarna för en hållbar omställning, men mycket arbete återstår.

Text: Mia Ulin, mia@uppsala2030.com Foto: Phosworks