När vi lever våra liv, från det att vi vaknar på morgonen till att vi går och lägger oss på kvällen, 365 dagar om året påverkas vi av vår omgivning och omvärld samtidigt som vi själva påverkar vår omgivning och det samhälle vi lever i.

Fram till ganska nyligen har mänskligheten haft fullt fokus på hur vår omgivning påverkar oss, och inte hur vi påverkar vår omgivning. Att ekosystemen ger oss frisk luft, färskt vatten och mat är något vi tagit för givet.

De planetära gränserna hjälper forskare att övervaka och kommunicera hur den ökade mänskliga påverkan riskerar att förändra våra förutsättningar att leva ett bra liv på jorden.

Koldioxidutsläppen påverkar klimatförändringarna som i sin tur påverkar den biologiska mångfalden. Vi människor utarmar den biologiska mångfalden genom att vi breder ut oss med städer och bostadsområden med stora odlingsytor för att producera mat. Utöver det har vi gruvor, tillverkningsindustri, avverkning av skogar, livsmedelsindustrin, fiskeindustrin och överkonsumtionen av prylar.

Biologisk mångfald och klimatförändringar är två av de nio planetära gränserna som vi redan passerat gränsen för vad som är hållbart. Miljögifter, plastföroreningar, kvävets kretslopp och vattenanvändning är ytterligare gränser som passerats. Sex av nio planetära gränser har passerat en säker nivå för att inte planetens tillstånd ska rubbas. Att en planetär gräns överskrids behöver inte betyda att förändringarna sker över en natt, men när många gränser passeras samtidigt ökar risken för att de ekosystem vi är beroende av kollapsar. Gränsen för ozonnedbrytning passerades under 1990-talet men den gränsen klarade vi av att vända tack vare globala initiativ.[1]

[1] Stockholms universitet, https://www.su.se/nyheter/alla-planet%C3%A4ra-gr%C3%A4nser-kartlagda-f%C3%B6r-f%C3%B6rsta-g%C3%A5ngen-sex-av-nio-passerade-1.674721, (Hämtad 2024-06-23)

Jorden är en levande planet
De planetära gränserna hjälper forskare att övervaka och kommunicera hur den ökade mänskliga påverkan riskerat att förändra våra förutsättningar att leva ett bra liv på jorden. Alla gränser är sammanflätade och påverkar varandra.

Aerosoler: luftburna partiklar, som sot och svavel. Nya syntetiska substanser: miljögifter, mikroplaster och radioaktiva ämnen

Förändringar i färskvatten: grönt vatten (det osynliga vattnet, som finns t ex i form av fukt i jord och i gröna växter, träd etc.) och så kallat blått vatten (synligt vatten i floder, sjöar, grundvatten etc)

Havsförsurning: Påverkan på biogeokemiska flöden: gödesel med näringsämnen som fosfor och kväve

Förändring i markanvändning: Naturskog och orörd natur i förhållande till människans påverkan på markanvändingen.

Biologisk mångfald: svampar, växter, träd, djur, insekter, fåglar, fiskar

Klimatförändringar: Klimatsystemet består av både det som händer på land, i haven, glaciärerna med isarna samt atmosfären.

Ozonskiktets uttunning [5]
Att vi kan andas syre, dricka färskt vatten och att äta oss mätta är något vi tagit för givet

Bild från https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html

Göteborgs stad delar upp livsstilen i ett livshjul som består av vad vi äter, hur vi bor, hur vi konsumerar, hur vi reser och transporterar oss, vad vi arbetar med och vad vi utbildar oss i, vad vi gör på fritiden och vad ett samhällsengagemang kan betyda för individen.

Enligt Naturvårdsverket släpper en svensk i genomsnitt ut 8 ton koldioxid per år, vilket är högt jämfört med många andra länder i världen. Om vi ska kunna hålla temperaturökningen under 1,5 grader Celsius ska varje individ på planeten släppa ut max ett ton koldioxid per år. Och denna omställning ska vara klar år 2050.

Maten

Maten står för en femtedel av svenskarnas växthusgasutsläpp och köttet står för drygt hälften. Den svenska köttkonsumtionen har ökat med nästan 50 procent sedan 1990. Vi äter nu 87 kg kött per person och år.

Bara konsumtionen av kött är ca 0,9 ton koldioxidutsläpp per år och svensk.  Enligt Livsmedelverkets näringsrekommendationer ska vi äta en övervägande växtbaserad kost, men där det även finns plats för kött, fisk och mejeriprodukter. Vi ska inte glömma att de betande djuren har en positiv inverkan på biologisk mångfald.

Se Livsmedelsverkets näringsrekommendationer här (livsmedelsverket.se)

Svenskarna köper allt mer ekologiskt men det utgör fortfarande bara sex procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Vi slänger cirka 80 kilo mat per person och år i Sverige. (var fjärde matkasse vi köper och bär hem)

Vad vi behöver göra:

• Öka det gröna, växtbaserade, på tallriken och äta mindre kött och mejeriprodukter.

• Minska matsvinnet

• Säkerställa att de som producerat din mat har goda arbetsvillkor

• Öka andelen ekologiska livsmedel  

Vill du veta mer? lyssna på Elin Röös sommarprat 12 augusti 2022.

Bostaden

Här behöver vi förändra en hel del. Vi behöver bo mindre och gärna dela på gemensamma ytor med andra allt från möteslokaler, till tvättstuga. Minska energianvändningen, isolera bort energiläckage och byta till en klimatsmart uppvärmning. Sänka temperaturen inomhus. Att använda diskmaskinen istället för att diska under varmt rinnande vatten. Hushålla med varmvattnet. Tvätta kläderna på lägre temperatur, låt tvätten självtorka. Håll rätt temperatur i kylen +5 grader och frysen -18 grader C.

Om man behöver nya möbler, elektronik, apparater eller vitvaror, köp begagnat istället för nytt. Laga och reparera om något går sönder. Om nya vitvaror köp energisnålt. Minska grovavfallet och öka återvinning och återbruk. Sopsortera rätt.

Köp rätt el, du kan välja miljömärkt el eller el som producerats av vatten, sol och vind. Du kan även skapa el själv genom t ex solceller.

Kom i kontakt med lokal energi- och klimatrådgivare (energimyndigheten.se)

Jag vill energieffektivisera hemma (energimyndigheten.se)

Konsumtion

En femtedel av vår klimatpåverkan kommer från just varukonsumtionen.  Avfallsmängden per person i Sverige ligger idag på runt 450 kilo per person och år, vilket är mer än en fördubbling sen 1970-talet. 

Samtidigt köper var svensk i snitt 15 kg nya textilier per år och i EU används ett plagg i genomsnitt 7-8 gånger. Genom att fördubbla livslängden på våra klädesplagg halverar vi kan miljö- och klimatpåverkan nästan halveras.

Oavsett hur du spar, pension, aktier sparkonto så kan ditt sparande vara till nytta för klimatet. Undersök hur du har placerat dina pengar.

Vad vi behöver göra:

• Använda oss av delningsekonomi och köpa tjänster istället för att äga allt själv

• Låna av varandra byta och hyra

• Köpa mindre nya möbler, kläder, skor, leksaker, fritidsprylar

• Laga och reparera istället för att kasta bort

• Minska avfall öka återbruk

• Använd elektriska produkter i minst 7 år

• Köp max tre nya klädesplagg per år 

Resor

I Sverige gör vi i genomsnitt 13 miljoner resor per dag. Minst hälften av dessa är korta resor, under 5 km, som är lämpligt att göra med andra färdsätt än bil. Svenskarnas totala flygresande orsakar lika stor klimatpåverkan som hela den svenska bilismen.

Vad vi behöver göra:

• Öka andelen cykel och gångresor

• Öka andelen kollektivtrafikresor

• Samåk

• Minska antalet bilresor och flygresor

• Äg inte ett motorfordon om du inte måste. Behöver du ett ska du behålla det så länge som möjligt. 

•  Gör max en kort flygresa vart tredje år och max en lång vart åttonde år.   En tur och retur resa till södra Spanien släpper i snitt ut ett ton koldioxid per person. Att välja tåget eller kollektivtrafik är alltid bättre jämfört med en fossildriven bil. Om en familj reser 2000 mil per år motsvarar det fyra ton koldioxid.

Artikel DN: Svenskarna flyger mindre än före pandemin

ICAO:s flygutsläppskalkylatorLadda ner en schablonmall för beräkning av koldioxidutsläpp

Arbete och Utbildning

Forskning visar att ett av de effektivaste sätten att minska konsumtionen är att minska den disponibla inkomsten. Det kan till exempel göras genom att arbeta mindre. En förkortning av arbetstiden med en procent minskar miljöpåverkan med nästan lika mycket per person - den som jobbar mindre, tjänar mindre och konsumerar därmed mindreOch får mer tid till att göra hållbara val.

Vad vi behöver förändra:
Alternativ till 40-timmars arbetsvecka för att minska stress och konsumtion. Flexibla arbetsplatslösningar för att minska resande till arbetsplatsen och minimera utsläpp och tidsåtgång.

Fritid

Svenskar ägnar i genomsnitt runt en femtedel av dygnet åt olika former av fritidsaktiviteter. TV- och datoranvändning är dominerande men trender visar att shopping i allt större utsträckning utgör fritidssysselsättning.

 Vad vi kan göra:

• Öka andelen hållbara fritidssysslor

• Öka vistelsen utomhus och i naturen

• Semestra mer lokalt utan flygresor

Samhällsengagemang

Ibland känns det som att gapet mellan vad jag som individ gör och vad som sker globalt som alldeles för stort. Vad kan en enskild människa åstadkomma?

Men människan är inte en solitär varelse, hon är en del av en finstämd livsväv där varje individ påverkar andra människor med sitt sätt att leva. Man har sett att om en granne sätter upp solceller, eller köper en elbil så smittar det till andra. 

Vi ingår i ett sammanhang med vänner, familj, fritidsintressen, arbets- och klasskamrater, grannar, föreningsliv och det vi börjar göra annorlunda påverkar andra människor.

Ideellt engagemang skapar även samhörighet mellan människor och bidrar till såväl individens välbefinnande som den samhälleliga sammanhållningen. Engagemanget i ideella organisationer ger dessutom människor en röst i samhället – och därmed en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Att engagera sig i samhället kan också ge viktig erfarenhet som kan leda till jobb längre fram, inte minst för unga. För de offentliga aktörerna ligger utmaningen i att ta till vara på det engagemanget!

Vad vi kan göra:
Gör minst ett miljösmart val för att påverka systemet i stort, som att välja en grön elleverantör eller miljövänliga fonder för dina sparpengar. 

En hållbar livsstil handlar om vad vi gör varje dag i vårt liv för att bidra till en bättre relation med planeten, plånboken och relationen till andra människor i samhället och samtidigt må bättre själv.

Uppsala kommun

[5]

Johan Rockström och Owen Gaffney Breaking Boundaries, The science of Our Planet, Silverback New York 2021

Detta är en text. För att redigera texten, klicka här och ersätt den med ditt eget innehåll.